Film

De där timmarna när man sätter sig framför en film lämnar man sitt liv en liten stund. Man befinner sig inte längre i TV-soffan eller på biosalongen utan man är faktiskt där, i själva filmen, tar del av varje händelse. Magin i att kunna "förvinna" är enorm. Känslan är att leva ett annat liv. Ibland är det rentav jobbigt när filmen slutar, för då återgår allting till det normala- och känslan man får första gången man ser den där riktigt riktigt bra filmen är mycket mycket svår att återuppleva.

Så i sommar borde varje människa unna sig två timmar av El Orfanato (Barnhemmet). En av de absolut bästa filmerna jag har sett på så många många sätt. Känslan från igår kväll är något jag kommer att längta tillbaka till länge...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Media och Journalistik