Fågel

Det är egentligen makalöst vilken effekt vädret har på oss. Jag tänker på resan till Vietnam- som även om den var helt underbar- ändå bjöd på nästan konstant regn. Och det där regnet, det gör väldigt mycket för helhetsintrycket. Det är något med humöret, något som bara vrider sig i magen när man vaknar och ser och det fortfarande faller stadiga droppar mot marken. I verkligheten är det ju bättre för en att solen inte gassar ner på en när man är så nära ekvatorn. Jag undvek att bränna sönder mig som jag är van vid- istället kom jag hem bara lite guldbrun. Så vad är problemet då?

I Sverige är att av de allra vanligaste samtalsämnena vädret. När man träffar någon granne i hissen, talar artigt med någon man inte sett på länge på stan, pratar med någon arbetskollega när man passerar varandra- ja det är helt enkelt det enklaste att tala om. Kanske för att det är i princip det enda som alla har gemensamt i ens omgivning. Kanske för att vädret är det enda som man egentligen inte kan bli oense om på något sätt, just eftersom ingen kan rå för det. Det är något som alla upplever och som alla kan leva sig in i.

Och kanske är det just därför ett av de vanligaste samtalsämnena när någon har varit på semester- hur var vädret? För att oavsett om olika människor lever under helt olika förhållanden när de besöker olika länder. Oavsett om de har olika budgettar och upplever helt olika saker under tiden som de är där. Oavsett allt detta kommer de ändå att dela på just vädret. Och just därför kan människor som inte själva varit med på resan lätt relatera till vilket väder det var- oavsett hur långt bort landet i fråga var eller hur annorlunda kulturen. Regn är alltid regn. Sol är alltid sol.

Så egentligen kanske det är det mest demokratiska samtalsämnet av alla? Och det mest neutrala. Och om vi Svenskar nu strävar efter denna neutralitet- då har vi onekligen lyckats väl när vi väljer att tala om vädret!