Fågel

Det går att sjunga karaoke varje dag i veckan i Stockholm. Trots fördomar om att karaoke handlar om sunkhak och fylla finns stammisar som träffas regelbundet på scen. För dem handlar det om en livsstil. 

Inne på Johnnys vid Fridhemsplan har klockan precis blivit nio. Långsamt börjar musiken dunka ur högtalarna. Karaokevärden Frederic Ericsson står framför datorutrustningen och tar emot lappar från ivriga gäster. Stammisar berättar med inlevelse om vilka låtar de ska sjunga ikväll och att de har tränat hårt på att sätta den där höga tonen som inte lät så bra i förra veckan. Fluff, som alla kallar honom, engagerar sig djupt när karaokegästarna pratar med honom. Han kan inte tänka sig att jobba med något annat.

-          Hur känns det att andas? Så viktigt är det för mig att sjunga, berättar Fluff.

Johan Sjöberg, 22, lämnar in en lapp med låten Slide av Goo Goo Dolls som han brukar sjunga nästan varje vecka. Han har varit karaokestammis på krogen sedan hösten 2005. Det började med att några från gymnasieklassen började sjunga karaoke efter skolan. De flesta slutade gå dit efter studenten men han var fast.

-          Jag älskar att sjunga. Sen är det kul eftersom det är ett bra sätt att träffas på. Jag har lärt känna ett gäng på sex personer genom Johnnys och vi försöker träffas på onsdagar. Vi sjunger, pratar om livet, dricker lite öl och har jätte roligt.

Karaokegänget hade troligtvis aldrig lärt känna varandra om det inte var för deras gemensamma passion att stå på scen och uppträda. Nu hörs de nästan dagligen via Facebook över en karaoketråd där de diskuterar olika karaokehak och vad de ska sjunga för låtar nästa gång.

-          Egentligen är det inte Johnnys som är något särskilt men det har blivit som en ikongrej. Vi i järngänget måste gå dit så ofta som möjligt. Jag hoppas att vi alltid kommer att fortsätta, berättar Johan.

Johan älskar att stå på scen och sjunga. Det händer ofta att personer kommer fram till honom och berömmer honom efter en sång. För två år sedan gick han hos en sångpedagog för att bättra på sina uppträdanden. Han fick enorm respons från de andra stammisarna på Johnnys.

-          Att sjunga är det bästa jag vet. Det går inte riktigt att sätta fingret på. Det handlar om så mycket känslor.

Det gnistrar i ögonen när han berättar. Plötsligt ropar Fluff upp Johans namn i högtalarna och han samlar snabbt ihop sig innan han greppar tag i mikrofonen och ställer sig på scen. Lokalen fylls av publikens jubel.

 
Läs hela min artikel i Femte Statsmakten, nr. 7, sida 30-31: