Fågel

Ibland kan övertydlighet vara väldigt väldigt komisk. Alltså var jag tvungen att fota denna varningsskylt från vår hyttoalet på Galaxy-kryssningen igår. Men det är klart- det hör väl till "kryssningskulturen" att hinka i sig alkohol och då kan det kanske vara svårt att tänka logiskt? (vad det nu säger om svenskar)

Väl ombord fick vi reda på att Magnus Carlsson från Barbados och Alcazar skulle uppträda. Det blev "Kom Hem" och det blev "Physical". Ytterligare att skäl att le när man hör Magnus sjunga Physical: I'm here to tell you that I'm fleeting like a butterfly. Vi firade gläjen med kexchoklad och chips!

Men bäst av allt var att spendera tid med fina Johan och fina Björn. (Även om toalettskylten och låttexten i sig är ganska svårslagna underhållningsmoment)

Jag har länge funderat på att bli medlem i webbcommunityn Coachsurfing. Coachsurfing är ett nätverk som går ut på att resa och bo billigare genom att övernatta på en annan communitymedlems soffa. Du erbjuds gratis boende var som helst i världen i utbyte mot att du själv erbjuder din soffa till rundresande vagabonder. Ett spännande och billigt sätt att uppleva ett nytt land. (Jag ska undersöka sajten och återkommer snart med mer)

Jag älskar att resa. Att uppleva nya platser, maträtter, kulturer och människor. Det är särskilt människorna som fascinerar mig. Hur mycket man har gemensamt med folk trots att man växt upp i helt olika länder. Som den översociala person jag är anstränger jag mig alltid för att hålla kontakt med nya vänner från främmande länder. Om två veckor ska jag och Fredrik åka till Berlin. I Berlin känner jag en sprudlande glad tjej som heter Katarina. Henne lärde jag känna när jag bodde i Barcelona och pluggade spanska under hösten 2007. Med Katarina vid vår sida kommer vi att få uppleva staden ur en riktig Berlinares perspektiv. Mindre turistigt krims-krams och mer autentiskt Tyskland, helt enkelt. 

Andra fina platser som jag blivit visad av lokalbefolkning:

Placa del Sol i Barcelona- två fulla främlingar vägledde oss dit genom små ringlande gränder i stadsdelen Gracia en sensommarnatt. Hit kommer jag alltid tillbaka.


Baren bakom soprummet i Budapest- Hit vägledde Dóra mig och Kristin vid tvåtiden en sommarnatt i Ungern. In i en mörk gränd, förbi sopcontainrar, in i en gömd dörr och sen igenom en lång, smal korridor uppenbarade sig en minst sagt annorlunda pub som jag troligtvis aldrig skulle hitta tillbaka till på egen hand.

Men på plussidan kändes det här som en bättre upplevelse:


Än vad det här gör:

(bildkälla Aftonbladet)

Det var nämligen massvis med båtar som fastnade i isen under föregående veckan, bl.a. Cinderellas systerskepp Amorella. Så en kryssning till Fåfängan kanske inte var så farligt trots allt.

Och bättre tider blir det i april. Då åker jag till Berlin. Med Fredrik. Och då ska det vara varmt, och sol, och massa öl, och bra shopping och långa månskenspromenader längst myllrande smågator. Ja ni förstår. Nu blundar jag riktigt riktigt hårt och föreställer mig att vi är där nu. Nu.

Precis så här föreställer jag mig att det ska se ut.
Bild lånad från Vagabond. Ina Agency.

Aufwidersen!