Dagen som båten stod still
I torsdags åkte jag och en stor del av min klass till Mariehamn. Eller. Vi skulle åka till Mariehamn med Viking Lines stjärnskepp Cinderella. Innan vi hoppade på båten började föräldrar och kompisar oroligt att ringa:
-Ska ni verkligen åka ut till havs? Det sitter fast massa båtar ute i isen.
Dessutom fick vi höra om storm och 20 meters vågor ute på Ålandshavet. Men vi satte bestämt våra fötter på landgången och klev in i den stora färjan. Väl inne i hytten, som självklart saknade fönster (det ska vara sunkigt när man åker på kryssning) började vi oroa oss. Vad skulle hända om vi faktiskt fastnade ute i isen? Skulle detta visa sig bli Titanic 2? Högtalarna sprakade tillslut i bakgrunden:
-På grund av det extrema isläget har sjöfartsverket bestämt att vi måste stanna i Stockholm. Detta kommer dock inte påverka aktiviteterna eller öppettiderna på tax freen eller restaurangerna.
Efter att ha klurat ut vad den knakiga finlandssvenska rösten sa insåg vi att det skulle bli ett dygn i Stockholms hamn. Båten började åka och kom så långt som till Fåfängan. Med andra ord kryssade vi 500 meter. Sen var vi fast. Och vi fick inte lämna båten. En mycket spännande upplevelse. Särskilt när man började dricka några öl och oroligt slängde en blick mot slussen då och då.
-Ska ni verkligen åka ut till havs? Det sitter fast massa båtar ute i isen.
Dessutom fick vi höra om storm och 20 meters vågor ute på Ålandshavet. Men vi satte bestämt våra fötter på landgången och klev in i den stora färjan. Väl inne i hytten, som självklart saknade fönster (det ska vara sunkigt när man åker på kryssning) började vi oroa oss. Vad skulle hända om vi faktiskt fastnade ute i isen? Skulle detta visa sig bli Titanic 2? Högtalarna sprakade tillslut i bakgrunden:
-På grund av det extrema isläget har sjöfartsverket bestämt att vi måste stanna i Stockholm. Detta kommer dock inte påverka aktiviteterna eller öppettiderna på tax freen eller restaurangerna.
Efter att ha klurat ut vad den knakiga finlandssvenska rösten sa insåg vi att det skulle bli ett dygn i Stockholms hamn. Båten började åka och kom så långt som till Fåfängan. Med andra ord kryssade vi 500 meter. Sen var vi fast. Och vi fick inte lämna båten. En mycket spännande upplevelse. Särskilt när man började dricka några öl och oroligt slängde en blick mot slussen då och då.
Men på plussidan kändes det här som en bättre upplevelse:
Än vad det här gör:
(bildkälla Aftonbladet)
Det var nämligen massvis med båtar som fastnade i isen under föregående veckan, bl.a. Cinderellas systerskepp Amorella. Så en kryssning till Fåfängan kanske inte var så farligt trots allt.
Kommentarer
Postat av: M
Haha, herregud. vad sjukt?
måste ju verkligen känts.. annorlunda.
Trackback
