Slutet på ett lyckligt kapitel
Ikväll var vi inte mindre än 10 personer som satt och tittade på finalen av Paradise Hotel. Popcorn var poppade och några hade köpt Sourz bara för sakens skull. När Jackie och Patrik vann, och dessutom delade på vinsten, trängde en liten tår fram i ögonvrån. Jag kan inte förklara hur jag blivit så besatt av en TV serie. Jag tror aldrig att jag varit en sådan här hängiven fan av något som gått på TV i hela mitt liv. Men det var något speciellt med Paradise Hotel, och det är jag inte själv om att tycka.
På TV6 kan ni höra Jackies och Patriks avskedstal. Självklart såg jag dem som värdiga vinnare. Främst Jackie. Hon har varit favoriten sen dag ett. Åsikterna gick isär där vi alla satt framför tven ikväll. Några svor och sa att de skulle behöva smälta det här i dagarna. Men nej. Det här tyckte jag att de förtjänade. Någonstans inom mig ångrar jag lite att jag inte drog iväg till efterfesten på Hell's Kitchen ändå. Men det känns ändå rätt att äventyret började där det startade- framför tven.
Mitt älskade program skapar rubriker i både Aftonbladet och Expressen. Jackie talar ut om att hon fick hämnd på sin pappa och om Expressen rapporterar om kvällens hångelorgie.
(fotograf Stefan Söderström för Expressen)
Det här blir antagligen det sista inlägget jag skriver om Paradise Hotel. Jag kommer att fortsätta följa deltagarnas bloggar ett tag till, främst Jackies. Det känns sorgligt att det är över på många plan. Men man kan samtidigt inte låta bli att le åt slutet på ett lyckligt kapitel!
Cimon skulle ha vunnit. Fast Jackie var förstås en värdig vinnare, men Patrik tålde jag bara inte.