The Art of Progress
Den här veckan har jag fått uppleva kultur som jag tidigare inte ansett vara kutlur. Först var det hockey, och nu är det bilar. Fredrik tog med mig på premiärvisningen av Audi A8 ikväll i Berwaldhallen. Kvällens tema var "The Art of Progress" alltså "konsten av framsteg". Med fokus på konst i alla dess former fick gästerna se Salem al Fakir uppträda samt den tyska orkesten Bauhus framföra en egenkomponerad symfoni för den nya bilen. En symfoni bestående av instrument, sång, bild och digitala ljud. Körglädje strömmade ut i lokalen. Ur rökmoln körde plötsligt bilarna fram på scen i takt med ökande trummande och hektiskt spelande fioler. Publiken jubblade.
Sverigechefen Jens Wetterfors talade om vikten att skapa en Audikänsla. Han berättade om människor i Tyskland vars enda jobb är att säkerställa att Audi doftar Audi. De spenderar dagarna med att lukta på olika material i alla situationer, kallt, varmt, vått och torrt, för att säkerställa att kunden får den ideela Audidoften. Designern Magnus Oscarsson beskrev bilen som "en it-bil. Ett objekt som skapar åtrå". Han talade om vikten att skapa en design som tilltalar alla sinnen. Sen sprang människor upp på scen för att känna och klämma. Därefter serverades små matkonstverk av Pontus Frithiof.
Jag trodde inte att bilar var kultur, men jag hade fel. Den kärleken som människor har i rösten när de talar om designen. Sättet som de stryker sina händer över motorhuven eller drar in doften av skinnklädseln. Att en orkester skriver en symfoni tillägnad en ny modell. Det kan bara jämföras med fascinationen som människor har för konst. Idag kände jag för första gången i mitt liv att jag verkligen vill köra och aldrig stanna.
Fascinerande. Inte heller jag ansåg bilar speciellt kulturiga, men tydligen bör man ändra sig.