Rostade Getost mackor med kokta rödbettor
Hur kan man klaga när man har en mojito i hand?
(Avsaknaden av krossad is stör mig lite gran,
men det är smaken som räknas!
Och den var otrolig!)
Maränger
Allt detta tjat om vädret
Märkligt hur otroligt mycket vädret påverkar en. Bara solen tittar fram känns det som att man flyger över rosa moln och det inte finns några problem i världen. Men så fort himlen blir grå och regnet börjar piska mot en vänder humöret totalt.
Nu vände mitt humör totalt.
Toalettbesök någon?
men i mina ögon ser det mer ut som en vägvisare till en avrättningssal. Jag var aningen skeptisk när jag gick in...
Majsol och Vattenpipa
Nostalgi
<3 <3 <3
Tycker om dig såååååååå mycket!!!!!
Nu vaknar vi upp ur våra iden
Stockholm omvandlas på våren när solen börjar skina. Efter en mörk och kall vinter där gatorna legat öde och parkbänkarna stått toma börjar plötsligt människoskratt att höras igen. Långsamt kastas vinterjackor, mössor och vantar av. Långsamt börjar vi röra oss utomhus igen. När man går omkring på stan känns det inte längre kusligt öde utan nästan på gränsen till överbefolkat. Par går och håller hårt om varandra, nykläckta barn skjuts nyfikna runt i nyinköpta barnvagnar, lite äldre barn springer stolt runt med sommarens nyaste glassar i händerna och tappra människor drar på sig tracksuiten och joggar svettigt runt i solen. Ensamma promenadstigar blir promenerade på, uteserveringar får servera, stilla gungor får gunga och dammiga solglasögon blir avdammade och medtagna ut i solen igen. Det känns som att hela staden har vaknat till liv. Människor har vågat sig ut ur sina iden och kommar hungrigt ut i jakt på upplevelser.
Och jag- på våren känner jag mig mer levande än någonsin. Efter att ha legat och sovit hela vintern kommer jag inte att behöva någon mer sömn fören de första höstbladen faller mot marken. Men det är långt, långt kvar tills dess.
Nu är jag vaken, nu börjar livet på nytt.
Diamant, sten eller plast?
Hur vågar folk (jag) egentligen stoppa i mig sådant här...?
Älskade hatade godis
Varje helg proppar man i sig godis, kakor och glass så att man nästan spricker. Varje måndag tänker man att "nej nu ska jag verkligen skärpa mig! Ingen skräpmat för mig fören nästa helg!" Och det låter så himla enkelt. Det känns så självklart att det ska gå. Men när man sedan sitter och arbetar på ett företag där påskäggen står uppraddade som små trofféer är det inte längre lika självklart att det kommer att gå. Alla de underbara små chokladäggen ligger där och suktar en. Man liksom känner i hela kroppen att man bara m.å.s.t.e. ta en liten bit; bara ett litet ägg; inget mer- jag lovar!
Men det blir inte ett ägg... Det blir inte två... Utan det blir en massa massa ägg så att det inte ens går att räkna längre...
Usch! Nu tar jag en banan... Jag ska lura mitt samvete att mättnadskänslan beror på denna nyttiga, naturliga, sockerfria frukt och inget annat...
Ur Lyxfällan:
Spöket
En ensam själ beträder Starbars tomma dansgolv tidigt en kall lördag kväll. Han rör sig i takt med musiken, tittar som besat runt i rummet och bara ler. Han ler och dansar som man gör när man står själv hemma framför spegeln och lyssnar på sin favorit låt medan man klär på sig. Så som man dansar när man vet att ingen annan ser. Men vi ser alla. Vi ser hur han fylls av musiken och låter sin kropp följa varenda ton. Vem lägger märke till honom? Och vem kommer ihåg honom? Kankse är det inte så annorlunda från när man själv står framför spegeln trots allt. Och kanske ler han just för att han vet att han den här kvällen kan stå i centrum och uppmärksammas av alla, men att han imorgon kan få bli helt anonym igen. Han är som ett spöke. Något som man tänker på och beundrar på natten, kanske rent utav skrämms av. Men så fort som solens första strålar tränger sig in igenom pessienern, så är han glömd.
Vattenpipstobak från Egypten...
Något riktigt härligt att se fram emot
Underliga jobb
Men idag är inte det fallet... Idag ska jag stå och köa för någon annan i tre timmar. Men på plus-sidan känns det som ett extremt enkelt jobb ändå:) Och dessutom behöver inte jag tänka ut hur jag ska få människor att köpa just mina biljetter bland alla andras på blocket.
Väder
I Sverige är att av de allra vanligaste samtalsämnena vädret. När man träffar någon granne i hissen, talar artigt med någon man inte sett på länge på stan, pratar med någon arbetskollega när man passerar varandra- ja det är helt enkelt det enklaste att tala om. Kanske för att det är i princip det enda som alla har gemensamt i ens omgivning. Kanske för att vädret är det enda som man egentligen inte kan bli oense om på något sätt, just eftersom ingen kan rå för det. Det är något som alla upplever och som alla kan leva sig in i.
Och kanske är det just därför ett av de vanligaste samtalsämnena när någon har varit på semester- hur var vädret? För att oavsett om olika människor lever under helt olika förhållanden när de besöker olika länder. Oavsett om de har olika budgettar och upplever helt olika saker under tiden som de är där. Oavsett allt detta kommer de ändå att dela på just vädret. Och just därför kan människor som inte själva varit med på resan lätt relatera till vilket väder det var- oavsett hur långt bort landet i fråga var eller hur annorlunda kulturen. Regn är alltid regn. Sol är alltid sol.
Så egentligen kanske det är det mest demokratiska samtalsämnet av alla? Och det mest neutrala. Och om vi Svenskar nu strävar efter denna neutralitet- då har vi onekligen lyckats väl när vi väljer att tala om vädret!
mycket regn på stranden i Koh Samui, Thailand
ett molnigt hav utanför Nha Trang, Vietnam
Dagbok
Men jag kan tycka att det ar svart att komma pa nagot som är tillräckligt spännande att nämna dagligen ibland. Särskillt med pressen av att detta ska spegla ett sadant enormt begrepp som demokrati i atanken... Da är jag säker pa att det finns sadant som är mer intressant att läsa än mina sma filosofier om ettan och dettan. Samtidigt är det anda ganska häftigt att det har blivit sa stort. Jag horde att mer än hälften av alla kvinnor mellan aldrarna 15-25 har en blogg i Sverige. Skrammande eller underbart? Det är atminstonde intressant att sa manga människor använder sig av mojligheten att kunna publicera sina tankar digitalt.
Men när jag ända är pa g med mitt forsta inlägg pa länge kan jag atminstonde passa pa att reta mina kära vänner där hemma i kalla Sverige med att jag har legat hela dagen vid poolen i värmen här i Nha Trang, Vietnam. Det ar svart att gora folk avundsjuka med det man skriver i en dagbok for att ingen ser det. Men här kan alla se vad jag tänker och skriver, och plotsligt blev det sa mycket lättare att sprida ett budskap. är det här hur jag använder mig av en av demokratins främsta yttrandefrihetsmojligheter? Jag forsoker sprida avundsjuka? :)
Nästa gang jag skriver ska det bli nagot mer spännande och uttänkt- Jag lovar att hedra denna demokrati hogre än vad jag gjort idag!
Vietnam...
Källan
Det är så extremt härligt att lämna staden ett tag och komma ut på landet. Att bara ta det lugnt, njuta av en varm kopp te, baka julgodis och fira första advent framför en varm brasa med underbara vänner. Mitt paradis på jorden är källan. Och det blir inte lite bättre när jag får njuta av det med nybakade lussebullar. Nu känns det faktiskt som att julen närmar sig på riktigt, och den där mys känslan fyller hela min kropp!
